10:30 – dags för skollunch, lille vän!

.
Creative Commons License photo credit: STIKONE!

Idag informerade jag skolan om att min sjuåring skulle till tandläkaren kl 11.40 imorgon och att jag skulle bli tvungen att hämta honom redan 11.30.

- ”Missar han lunchen då?”, frågade jag
”Nejdå, ingen fara”, sa personalen, ”vi äter redan 10.30.”

Öööööh. VA!

Behöver jag säga att jag exploderade? Vem vill äta lunch kl 10.30??!

Jag pratade med rektorn och med lärarna. De hävdade att, jo, det fanns visst plats i matsalen. Platsbrist är inte anledningen. Nej, anledningen är logistisk.

Nu hör till saken att jag jobbar med logistik. Har gjort det under ganska många år (mer än 20). De i särklass vanligaste orsakerna till att tidsfönster blir större/är för stora är:

  • Resursbrist. Platsbrist i matsalen, kapacitetsbrist i köket etc.
  • Dålig planering. Det är enklare att ”smeta” ut efterfrågan under en längre period för att slippa belasta produktionssystemet för hårt. Att inte behöva arbeta på maxkapacitet gör att ineffektivitet göms undan i ett alltför generöst tidsfönster.
  • Yttre skäl/prioriteringar. Det är helt enkelt smidigast för övrig verksamhet om tidsfönstret är större. Då blir barnens lunchtid något flexibelt som kan flyttas på och anpassas till övrig verksamhet så att till exempel gymnastiktimmar eller rastväkteri går smidigare.

Det finns tre viktiga logistiska hårdvalutor. Tre aspekter/företeelser som driver kostnader alternativt ökar lönsamhet.

Den första är tid. Genom att vara medveten om tidsåtgång för olika moment kan planering och resursslöseri hanteras. Tid är pengar. Det handlar också om att utnyttja den tid man har. Mycket i en produktionsprocess kan förberedas och modulariseras för att man ska slippa göra det när det sedan blir ”skarpt läge”.

Den andra är information. Utan information ingen logistik. Ju högre kvalitet på informationen, desto bättre. Ju tidigare man får tillgång till informationen, desto bättre. Och motsatt, naturligtvis.

Den tredje är hantering. Manuellt arbete kostar pengar. Därför skall man i det längsta undvika manuell hantering. För skolmaten innebär detta att antalet mantimmar som behövs för att producera maten antagligen har fått sparkrav på sig. Genom att börja servera mat 10:30 kan fler barn servas av samma mängd personal eftersom ett större tidsfönster leder till att färre barn finns i matsalen samtidigt.

Det är på grund av hur beslutsfattarna har tolkat dessa tre hårdvalutor som vissa beslut har fattats.

Hade jag varit ansvarig för verksamheten hade jag för det första låst tidsfönstret till 11-13. Sedan hade andra aspekter fått anpassa sig till detta.

Jag är ju inte bara logistiker – jag är ju pappa också. [Har alltid velat säga detta :-)]

Man kan inte ställa barn mot logistik. Hur tror de en sjuåring mår när han kommer hem kl 17 och inte har ätit mycket mer än frukt sedan kl 10:45?

Mitt förslag är att alla som hävdar att barnen skall äta lunch kl 10.30 själva skall tvingas göra detta – i minst en termin.

Och förresten. Jag köper inte argumentet att ”de små barnen slutar ju 12.30, de måste ju hinna äta” som man kan se på kommunens diarie när frågan togs upp för en tid sedan. Väldigt många barn har heltidsarbetande föräldrar och hämtas inte förrän vid 17-tiden. Att det sedan är fritids och inte skolan som gäller efter 12.30 är fullständigt irrelevant.

Jag kände att jag var tvungen att skriva av mig. Jag har tagit kontakt med kommunen och med skolan. Jag återkommer om det händer något värt att rapportera.

11 Comments Add Yours

  1. beastankar

    Och jag som tycker att mina yngsta son äter tidigt i skolan när de har lunch 11:10. Och då har de haft fruktstund 10:30 (om föräldrarna skickat med frukt). Äldsta sonen har allt ca 30 minuter senare.

    Reply
  2. beastankar

    Och jag som tycker att mina yngsta son äter tidigt i skolan när de har lunch 11:10. Och då har de haft fruktstund 10:30 (om föräldrarna skickat med frukt). Äldsta sonen har allt ca 30 minuter senare.

    Reply
  3. Göran Törnquist

    På dem bara! Där vi bor är det bättre (vad jag vet), men det försöks med både det ena och det andra som belastar just småbarnen.

    Reply
  4. Göran Törnquist

    På dem bara! Där vi bor är det bättre (vad jag vet), men det försöks med både det ena och det andra som belastar just småbarnen.

    Reply
  5. Jonas Hällebrand

    Ännu ett exempel på total bortkoppling från verkligheten som drabbar kommunala arbetsplats väldigt ofta. Genom att inte se helheten utan bara delen så tror man sig göra vettiga beslut. (Då ser jag det positivt ;)Det värsta är att jag vet att det silas mygg och sväljs kameler i ekonomin för om det är något som bla skolan har är det två saker. Tid och pengar men vi använder dem inte så optimalt om man säger så…På dem bara!!!!

    Reply
  6. Jonas Hällebrand

    Ännu ett exempel på total bortkoppling från verkligheten som drabbar kommunala arbetsplats väldigt ofta. Genom att inte se helheten utan bara delen så tror man sig göra vettiga beslut. (Då ser jag det positivt ;)Det värsta är att jag vet att det silas mygg och sväljs kameler i ekonomin för om det är något som bla skolan har är det två saker. Tid och pengar men vi använder dem inte så optimalt om man säger så…På dem bara!!!!

    Reply
  7. Jonas Hällebrand

    Ännu ett exempel på total bortkoppling från verkligheten som drabbar kommunala arbetsplats väldigt ofta. Genom att inte se helheten utan bara delen så tror man sig göra vettiga beslut. (Då ser jag det positivt ;)Det värsta är att jag vet att det silas mygg och sväljs kameler i ekonomin för om det är något som bla skolan har är det två saker. Tid och pengar men vi använder dem inte så optimalt om man säger så…På dem bara!!!!

    Reply
  8. Jonas Hällebrand

    Ännu ett exempel på total bortkoppling från verkligheten som drabbar kommunala arbetsplats väldigt ofta. Genom att inte se helheten utan bara delen så tror man sig göra vettiga beslut. (Då ser jag det positivt ;)Det värsta är att jag vet att det silas mygg och sväljs kameler i ekonomin för om det är något som bla skolan har är det två saker. Tid och pengar men vi använder dem inte så optimalt om man säger så…På dem bara!!!!

    Reply
  9. KonradKrabba

    Bra rutet, PO. Själv jobbar jag med effektivitet, ur perspektivet hur mycket värde vi skapar för de resurser vi använder. Det är en vanligt fel att man bara arbetar med att minska resursanvändningen utan att reflektera i samma grad över vilket värde man skapar för målgruppen. Syftet med skolbespingen är ju att barnen skall må bra, inte att fylla logistikksystemet med varor och barn. Då börjar vi där – specificera vad som krävs för att barnen skall må bra och låt det bli randvillkor. Med utgångspunkt från det kan vi bygga vår logistik och effektivisera hur mycket vi vill. Men om man glömmer att fastlägga randvillkoren – själva ANLEDNINGEN till varför man utvecklar ett system för bespisning, kollektivtrafik, byggande etc – så misslyckas man. Tyvärr har allt för många fått sparken för att de utnyttjat för mycket resurser, och alldeles för få fått sparken får att man skapar för lite värde.

    Reply
  10. KonradKrabba

    Bra rutet, PO. Själv jobbar jag med effektivitet, ur perspektivet hur mycket värde vi skapar för de resurser vi använder. Det är en vanligt fel att man bara arbetar med att minska resursanvändningen utan att reflektera i samma grad över vilket värde man skapar för målgruppen. Syftet med skolbespingen är ju att barnen skall må bra, inte att fylla logistikksystemet med varor och barn. Då börjar vi där – specificera vad som krävs för att barnen skall må bra och låt det bli randvillkor. Med utgångspunkt från det kan vi bygga vår logistik och effektivisera hur mycket vi vill. Men om man glömmer att fastlägga randvillkoren – själva ANLEDNINGEN till varför man utvecklar ett system för bespisning, kollektivtrafik, byggande etc – så misslyckas man. Tyvärr har allt för många fått sparken för att de utnyttjat för mycket resurser, och alldeles för få fått sparken får att man skapar för lite värde.

    Reply
  11. Anonym

    På vår skola serveras lunchen mellan 10:30 och 12:30. Även frugan äter lunch 10:30 på jobbet.

    Reply

Leave a comment