Sektifierad
Jag har alltid haft PC-dator. Ända sedan mitt yrkesliv började på allvar 1996 har jag arbetat i PC-miljö (med undantag för några månader 1996 när jag faktiskt hade en – må vara långsam och buggig, men ändå – en Mac).
Sedan 1996 har jag avverkat runt 7-8 stationära och lika många bärbara PC. Allt från Windows 95 till 98, XP och senast Vista.
Jag har utvecklat PC-programvara sedan 1998. Först i Office-miljö, senare i VB. Jag har programmerat VBScript för webben, jag har djupa kunskaper om hur en PC fungerar och hur den kan fås att göra som man vill. Kort sagt: jag är grym på PC-datorer.
På 90-talet var universiteten och reklambyråerna/tryckerierna de enda som körde Mac. Prestigeprogramvaror som Illustrator och Photoshop portades till PC och alla – inklusive jag själv – dömde ut Apple som företag. Alltför konservativa med sin plattform, alltför smal målgrupp.
PC-plattformen växte å andra sidan explosionsartat. En PC kunde byggas ihop av ett litet antal standardkomponenter och vem som helst med kunskap om vilken ända på en skruvmejsel som bör riktas mot skruven kunde bygga sin egen dator. Hem-PC-reformen innebar ytterligare ett till synes ointagligt fäste för PC-datorerna. Dell stöpte om datormarknaden med sin Direct Business Model. Alla kunde designa sin egen dator och få den hemlevererad inom två veckor – billigare än alla konkurrenter. HP, Compaq, Fujitsu-Siemens, IBM och de andra reagerade sent på det nya hotet. Dell seglade upp och blev en av världens tre stora datortillverkare.
Så kom iPoden. Och världen förändrades. Apple lyckades med konsttycket att förföra en hel planet. Så till den milda grad att inbitna PC-användare faktiskt såg mellan fingrarna och köpte en Appleprodukt – kanske för första gången i deras liv. Apple måste – antar jag – ha sett den enorma succé som deras MP3-spelare fick som en plattform för ytterligare ”indoktrinering”. Sedan kom iPhone. En tricorder, dator, leksak, livsstilsikon, mediespelare, affärspryl med mera.
I min egen utveckling hade jag som sagt vandrat genom ett stort antal PC-datorer och jag kände mig lika hemma i PC-miljön som i min egen TV-soffa. Alla i släkten ringde mig när de fick datorproblem och jag kunde för det mesta hjälpa dem även om jag själv inte satt vid en dator för tillfället. För mig var dator=PC helt enkelt.
I början av 2009 skulle jag byta jobbtelefon. Jag valde mellan två – som jag bedömde det – likvärdiga produkter: SonyEricsson Xperia X1 och iPhone 3G. Jag valde X1:an. Jag kunde PC, och iPhone saknade navigeringsstöd.
And I entered a world of pain and sorrow.
Det bästa man kan säga om X1:an är att den har ett grymt tangentbord. Mail och SMS var för första gången enkelt. Det sämsta – eller en av de sämsta sakerna – var att den inte gick att ringa med. En egenskap som är särskilt bekymmersam om man är en telefon. Samtal bröts och att hitta ett telefonnummer kunde lika gärna resultera i en omstart. I samma veva hade jag börjat tappa förtroendet för Windows Vista. Alltmer av min tid gick åt till att lösa/hantera/jobba runt olika problem som berodde på operativsystemet. Till slut bedömde jag att en halvdag i veckan brändes på att hantera Microsoftrelaterade problem i telefon och/eller dator. Det är 10% av min tid. Ska man se vad jag kostar min arbetsgivare är det mer än en telefon i månaden som försvinner på rent strul.
I september fick jag nog. Jag köpte en Macbook Pro och lade in en beställning på en iPhone 3Gs. Telefonen levererades en månad senare.
Och en ny värld öppnade sig. *varning för klyschor framgent i detta inlägg, sorry…*
photo credit: nathanmac87
Med min nya dator fick jag bekanta mig med en värld där användaren hamnat i fokus. Kompromisslöst. I PC-världen är det datoradministratören som är i fokus. En PC kräver mycket mer av sin administratör än en Mac. På gott och ont. Du har en frihet i PC-miljön som är helt otrolig. Det finns inget man inte kan göra. I Macmiljön kan man förvisso ta sig in på låg nivå men det är inget som stöds via formulär etc. Du ska använda datorn som Steve Jobs har bestämt, och hör sen!
Nåväl, allt var inte bra i äppleland. Vissa saker var bättre på PC. Till exempel hur man hanterar markören då ett ord redan är markerat. Funkar klockrent i PC-miljö men är frustrerande på Mac. Små saker som helt enkelt är annorlunda.
Jag har alltid skrattat lite föraktfullt åt sektbeteendet som Macanvändare visat prov på. Det yttrar sig som följer:
- En på gränsen till religiös tro på Apple och Steve Jobs
- Man ifrågasätter inte Apples beslut och designval. Om man inte kan skicka MMS så innebär detta bara att MMS är en teknologi som är på väg ut och Apple har helt enkelt fattat detta innan alla andra.
- Intresset för nya produkter tar sig ohälsosamma proportioner
- Man är villig att betala 200 kr mer för en USB-sladd som är vit och som ser snygg ut när den är inkopplad i datorn
- Man är väldigt förlåtande rörande de fel och brister som man upptäcker. ”Ingen blixt till kameran? Nåja, det behöver jag egentligen inte ändå.”
Om man vet vad man ska leta efter kan man se sektbeteendet överallt. I branschtidningar, på reklambyråer, tryckerier, universitet, i forum – kort sagt, hos alla som använder Mac.
Jag skulle aldrig tillhöra sekten! Jag gick in i Mac-världen med öppna ögon och med en blick av stål.
Nu, sex månader senare, kan jag bara erkänna att jag är fullständigt sektifierad. När någon skriver på Twitter: ”Idag har jag installerat Windows 7” vill jag svara ”Varför det?”. Jag passar på att på varje möte visa upp min Macbook och ställer gärna upp och svarar på frågor om datorn och dess förträfflighet. Om jag går förbi en Apple Store går jag in. Bara för att kolla lite…
Jag vill göra hatten av för ett av världens smartaste marknadsföringskoncept! Kunderna gör reklam för produkten – och bättre än vad de själva skulle kunna göra.
Sen skadar det inte att ha såpass kassa konkurrenter…
UPPDATERING 2010-06-12: Andreas Ekström (@andreasekstrom) har skrivit en alldeles utmärkt krönika på samma tema här.
Jag håller förstås med om det mesta. Men jag (som varit medlem i församlingen sen -95) skulle nog vilja hävda att det emellanåt riktas vansinnigt mycket stenhård kritik mot Apple från dess användare. Men man accepterar produkterna, eftersom de trots sina nackdelar upplevs som bättre än konkurrenternas. Exemplet med MMS är för övrigt lite speciellt, eftersom det är en proprietär teknologi som telebolagen lurat på oss. Att skicka mejl från sin telefon är ju mycket smartare och bättre! Innan jag köpte min Apple 3G hade jag kanske skickat 3-4 MMS i hela mitt liv…
Jag håller förstås med om det mesta. Men jag (som varit medlem i församlingen sen -95) skulle nog vilja hävda att det emellanåt riktas vansinnigt mycket stenhård kritik mot Apple från dess användare. Men man accepterar produkterna, eftersom de trots sina nackdelar upplevs som bättre än konkurrenternas. Exemplet med MMS är för övrigt lite speciellt, eftersom det är en proprietär teknologi som telebolagen lurat på oss. Att skicka mejl från sin telefon är ju mycket smartare och bättre! Innan jag köpte min Apple 3G hade jag kanske skickat 3-4 MMS i hela mitt liv…
Jag vet att det skickas kritik från sekten, men som nyfrälst har jag valt att arkivera den under ”jobbiga individer som bara vill förstöra något bra”-rubriken ;-)Skämt åsido, visst är Appleanvändare mer förlåtande – och samtidigt med mycket högre krav än PC-folket. Man accepterar inte vad som helst och förväntar sig det bästa. En paradox som tål att fundera på.Exemplet med MMS håller jag med om – att det haltar lite, vill säga. Det var det som poppade upp när jag skrev inlägget inatt. Copy-paste, multitasking eller videosamtal hade kanske varit bättre som exempel./P.O.
Copy-paste gnällde jag vansinnigt mycket på i början. Samtidigt vet man nånstans att de där bristerna kommer att åtgärdas. Och det finns ju Apple-produkter som floppat rejält.
Jag vet att det skickas kritik från sekten, men som nyfrälst har jag valt att arkivera den under ”jobbiga individer som bara vill förstöra något bra”-rubriken ;-)Skämt åsido, visst är Appleanvändare mer förlåtande – och samtidigt med mycket högre krav än PC-folket. Man accepterar inte vad som helst och förväntar sig det bästa. En paradox som tål att fundera på.Exemplet med MMS håller jag med om – att det haltar lite, vill säga. Det var det som poppade upp när jag skrev inlägget inatt. Copy-paste, multitasking eller videosamtal hade kanske varit bättre som exempel./P.O.
Copy-paste gnällde jag vansinnigt mycket på i början. Samtidigt vet man nånstans att de där bristerna kommer att åtgärdas. Och det finns ju Apple-produkter som floppat rejält.
Maken har en Xperia X1, orsak till många svordomar och raseriutbrott från denna i vanliga fall fridsamma statstjänsteman. Jag har min första iPhone sedan två veckor tillbaka. Det har fungerat perfekt sedan jag slog på den första gången, that's a first for me…
Maken har en Xperia X1, orsak till många svordomar och raseriutbrott från denna i vanliga fall fridsamma statstjänsteman. Jag har min första iPhone sedan två veckor tillbaka. Det har fungerat perfekt sedan jag slog på den första gången, that's a first for me…
Jag kommer själv ihåg hur det kändes efter några veckor med iPhone. Man undrade hur X1:an ens fick säljas.
Jag kommer själv ihåg hur det kändes efter några veckor med iPhone. Man undrade hur X1:an ens fick säljas.
LOLDet var längesedan jag skrattade så igenkännande. Man skulle kunna tro om man läser min blogg att jag var Macifierad sedan födsel men jag känner igen mig totalt i din beskrivning PO. Inte så mkt PC-guru som du men i allt annat. Tack för en fantastiskt blogg!
LOLDet var längesedan jag skrattade så igenkännande. Man skulle kunna tro om man läser min blogg att jag var Macifierad sedan födsel men jag känner igen mig totalt i din beskrivning PO. Inte så mkt PC-guru som du men i allt annat. Tack för en fantastiskt blogg!
Tack! Kommentarer som denna värmer och förgyller länge, länge.
Tack! Kommentarer som denna värmer och förgyller länge, länge.
Riktigt bra artikel med många igenkännande från mitt eget datorliv. Själv gick jag över till Mac helt och hållet hemma 2007. I höstas bytte jag bort en PC mot sex flaskor bra Pinot Noir. Så mycket glädje som de flaskorna har givit oss i kombination med olika maträtter, har inte den gamla PC varit i närheten av. En av de bästa affärer jag har gjort i mitt liv.Dock står det en PC i ett rum och väsnas då den är igång. Den ska också bort så småningom. Är dock nyare än den som jag gjorde mig av med i höstas så den lär rendera ett pris på två Bollinger i magnumbutelj.
Grymt bra! Byta datorn mot bra vin. Ska jag komma ihåg!
Riktigt bra artikel med många igenkännande från mitt eget datorliv. Själv gick jag över till Mac helt och hållet hemma 2007. I höstas bytte jag bort en PC mot sex flaskor bra Pinot Noir. Så mycket glädje som de flaskorna har givit oss i kombination med olika maträtter, har inte den gamla PC varit i närheten av. En av de bästa affärer jag har gjort i mitt liv.Dock står det en PC i ett rum och väsnas då den är igång. Den ska också bort så småningom. Är dock nyare än den som jag gjorde mig av med i höstas så den lär rendera ett pris på två Bollinger i magnumbutelj.
Grymt bra! Byta datorn mot bra vin. Ska jag komma ihåg!
Halleluja 🙂 // Skrivet på min MBP 😉
Halleluja 🙂 // Skrivet på min MBP 😉
Kul betraktelse! När jag bytte från PC till Mac fick jag ett mycket roligare (och enklare) datorliv.
Kul betraktelse! När jag bytte från PC till Mac fick jag ett mycket roligare (och enklare) datorliv.
Härligt, ännu en människa som fått skåda ljuset :=)
Härligt, ännu en människa som fått skåda ljuset :=)
Haahhaa, jag bytte bort min första och enda PC mot en inplåtning av min skorsten.
Haahhaa, jag bytte bort min första och enda PC mot en inplåtning av min skorsten.
Pff! 😉
Jag skaffade också en Mac i början av året, men jag har inte lyckats bli sektifierad. Nu har jag iofs arbetat en del med Mac innan, men hur jag än vänder och vrider på det så tycker jag det är jämt lopp mellan Mac OS X och Windows 7. Bägge OS:en är väldigt väldigt bra. Jag använder PC och Mac ungefär 60/40 idag.
Mac OS X är snyggare och ofta aningen mer användarvänligt, men jag saknar ofta den kontrollmöjlighet som Windows ger mig. Ibland är det ”Jag vill göra så här med min Mac” – ”Det går inte.” – ”Vaddå GÅR INTE?!”. Sen kan jag naturligtvis se det positiva med att hindra användare från att pilla för mycket med systemet – absolut.
Att installera om Windows, formatera hårddisken och sådant skit håller jag inte på med. Det ska man aldrig behöva göra.
Senast idag blev jag tvungen att använda en PC. Denna gång för ett speciellt videokonferenssystem. Naturligtvis krånglade nästan allt. Den hittade inte mikrofonen, videolänken bröts hela tiden och någon Powerpoint gick inte att visa. Detta kan ha med mjukvaran att göra, men helt säker är jag inte.
Apple må vara lite dyrare och kanske också befästat med ett metavärde som inte kan utläsas i testtabeller och jämförelser, men en sak är säker – det mesta fungerar.
Och att man inte kan göra (lågnivå-)saker på en mac stämmer ju inte. Mer lågnivå är ett Unix-shell finns ju knappt. Men jag har inte hittat särskilt många (typ 3 st efter drygt ett år) anledningar att överhuvud taget gå in på den nivån. Och jag kan säga att jag inte direkt saknar registret på PC.