Opinionsmaktmissbruk?

I dagens GP kan man på klassiskt kvällstidningsmanér läsa om hur en panel bestående av 8 GP-medarbetare har vaskat fram de 100 ”mäktigaste” göteborgarna.

Artikeln (nätversionen här) tar upp hela 9 sidor inklusive förstasidan, och man kan förstå att detta har varit en storsatsning av GP-redaktionen. Att ställa samman en lista på 100 personer och dessutom rangordna dem efter makt är i det närmaste omöjligt. I en sidonotis beskriver de hur de har gått tillväga, bland annat skriver de detta (nätversion här):

Listan handlar inte enbart om formell makt utan även om makten över opinionen och trendpåverkan. Det är viktigt att komma ihåg när ni börjar botanisera bland namnen.

Kriteriet att få komma med på listan är att bo i storgöteborg och utöva makt – någonstans.

Vi har betygsatt kandidaterna i fyra kategorier: formell och informell makt, makten över opinionen samt trendpåverkan.

Uppgiften är förstås något av Mission impossible, men tanken är inte att listan ska vara vetenskaplig, utan kul att titta på och diskutera.

Alltså. ”[…] tanken är inte att listan ska vara vetenskaplig, utan kul att titta på och diskutera”. Ooookeeeej….

Det var ju tur att de skrev detta, om än i en bisats. Tänk om någon hade kunna missuppfatta listan som vetenskaplig???? Men, vänta lite…

I ingressen till artikeln står något helt annat:

GP har listat de hundra tyngsta makthavarna i Göteborg. Plus några till som vi kommer att få höra talas mer om inom en nära framtid. Vi har rankat dem utifrån fyra kriterier. Formell och informell makt samt trendkänsla och inflytande över opinionen.

Här kan man ju faktiskt få för sig att de har gått vetenskapligt tillväga. Nåväl, om man läser själva listan kommer man nog att kunna bedöma vem som är mäktigast i Götet. Låt se.

Etta är Leif Johansson (Volvo). Jo, han är ju ganska mäktig. Men vad är då makt? Enligt Wikipedia:

Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs. Makt är ett relativt begrepp, som förutsätter minst två parter: en part A som begär något, och en annan part B som uppfyller denna begäran. Premissen för att A skall ha makt är att B är beroende av A. Beroendet kan vara olikartat till karaktären, och A kan i vissa fall framkalla detta förhållande.

Jaha! Så om Leif Johansson är A, så kan man säga att han har fler B som är beroende av honom än alla andra på listan.

Tvåa är Cecilia Malmström (EU-kommissionär). Trea är Anneli Hulthén (ordförande i kommunstyrelsen).

Listan fortsätter på detta sätt. Näringslivschefer och politiker om vartannat (de objektiva GP-medarbetarna lägger blygsamt in sin styrelseordförande på plats 8 och sin ägare på plats 12). På plats 14 hittar vi Håkan Hellström.

[Paus så att ni hinner läsa om definitionen av Makt ovan. Färdig? OK, då kör vi igen.]

Behöver jag ens i skrift påpeka det absurda med denna lista? Naturligtvis handlar den inte om makt. Inte ens informell sådan. Möjligtvis kan den handla om inflytande. Om att kunna nå ut med ett budskap. I några fall handlar det naturligtvis om formell makt, Leif Johansson är ett bra exempel på detta. Men i de flesta av de 100 fallen handlar det om att GP har gjort en kvalitativ bedömning baserat på vad åtta medarbetare tycker, tror och vet. Må vara åtta högst kompetenta medarbetare.

I sin ”metodbeskrivning” skrev alltså GP att de rankar efter fyra kriterier (formell och informell makt, trendkänsla samt inflytande över opinionen).

Formell makt är naturligtvis enklast att mäta. Ju högre befattning, desto större makt. Informell makt är svårare. För att inte tala om trendkänsla. Vad gäller inflytande över opinionen kan man möjligtvis få hjälp av statistik. Jag roade mig med att göra en Googlesökning på de fem första namnen enligt modellen ”Förnamn Efternamn site:gp.se”:

Leif Johansson 1400 träffar
Cecilia Malmström 8680 träffar
Anneli Hultén 1320 träffar
Tom Johnstone 57 träffar
Anna Johansson 1990 träffar

Jaha, stackars Tom verkar inte ha särskilt stort inflytande över opinionen i Göteborg. Inte som Cecilia Malmström. Håkan Hellström har förresten 689 träffar.

Nu ska jag ta på mig forskarhatten en stund. Även om GP:s listning inte har ambitionen att vara ”vetenskaplig” så måste man väl ändå kunna läsa den som något slags resultat av en undersökning. Annars är det ju bara  – som mina skånska vänner skulle säga – rent hittepå. Inom forskningen finns det ett antal universella, fundamentala principer. Dessa är fundament som all vetenskap vilar på och som skiljer vetenskap från pseudovetenskap. Det är tack vare dessa principer som vi idag kan uttala oss med rimlig säkerhet om vår omvärld, det må vara om atomer, om sjukdomar, om klimatet eller om logistik. Gemensamt för dessa principer är bland annat att metodik för insamling, behandling, värdering och presentation av data är konsistent och granskningsbar. Resultat baserade på en bristfällig metodik tillskrivs inget värde inom vetenskapen. Märkväl att svaren som en forskare kommer fram till inte behöver vara 100% bevisade. Men man ska kunna följa hur forskaren har gått tillväga och – om möjligt – kunna upprepa dennes datainsamling/försök för att verifiera resultaten.

Som man frågar får man svar, alltså.

GP-studien faller på i princip alla de kriterier som jag har för ”vetenskaplighet”, så det stämmer ju som de faktiskt skriver – att listan inte ”är vetenskaplig”. [Förresten, kan en lista vara vetenskaplig? Säger man inte att listan är vetenskapligt framtagen?]

Låt oss se:

  • Deras metodik är oklar.
    • Åtta medarbetare har blivit utvalda (Hur? Av vem? Varför just dessa?)
    • Uppgiften är att ta fram en lista över Göteborgs 100 mäktigaste personer. Vad är makt?
    • Har panelen haft individuella listor och sedan röstat eller är 100-listan ett resultat av en diskussion/förhandling? Hur ser i så fall maktförhållandena ut i panelen?
    • Vilken data har panelen haft till sitt förfogande?
  • De fyra kategorierna (formell och informell makt, trendkänsla samt inflytande över opinionen) har oklar inbördes rankning. Är de lika viktiga, eller finns det en hierarki? Vem trumfar vem på listan? Har alla åtta panelmedlemmar samma uppfattning om detta?
  • GP:s neutralitet är tveksam. Inte på grund av att de har två personer från sin egen organisation med på listan. De platsar säkert inom fler än en av de fyra kategorierna.  Nej, neutraliteten handlar om att GP i egenskap av Göteborgs kanske största maktfaktor (i alla fall om man ser till opinionsbildning) faktiskt publicerar en lista av denna typ och lägger fram den som ”GP:s åsikt”. Betyder detta att vi nästa år kommer att se en gp.se-statistik som motsvarar 2010 års placering på listan?

Det kanske är tur att GP inte hävdar vetenskaplighet. Hade denna kartläggning varit en elevrapport på ett universitet hade den med stor sannolikhet blivit underkänd.

Det finns metoder för att göra kartläggningar av denna typ. En av dem, Delfimetoden, skulle GP kunnat använda. Den baseras på att ett antal anonyma experter får en serie frågor. Svaren sammanställs och skickas sedan ut till experterna igen. Denna andra runda får alla möjlighet att revidera sina svar. På detta sätt håller man på tills alla är överens. Även denna metod har brister (alla metoder har brister) men den är avsevärt bättre än den som GP använt sig av i sin ”undersökning”.

Jag tycker det är olyckligt att en av landets största dagstidningar ägnar sig åt denna verksamhet. I mina ögon devalverar de sitt varumärke vilket jag tycker är synd. Jag tycker om GP och brukar försvara tidningen när jag får en chans. Men inte denna gång.

13 Comments

Add a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *